Handläggaren ändrar sig: ”Det är ju ingen som har sagt”
Mattias Gårdlund, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket, ändrar sitt uttalande angående slakteriernas intresse för alternativ till koldioxidbedövning…
Sammanfattning
- Slakterier använder koldioxidbedövning på 2,5 miljoner grisar årligen i Sverige, trots att det orsakar djuren panik och kamp i upp till en minut.
- Mattias Gårdlund, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket, förnekar efter en tv-intervju att slakterierna uttryckt intresse för alternativa gaser, trots att han tidigare påstått detta.
- EU-projektet Pigstun har visat att inerta gaser som helium och argon minskar grisarnas lidande markant vid bedövning, där argon kan installeras i befintlig utrustning.
- Jordbruksverket är medvetet om problemet med koldioxidbedövning i över tio år, men hittills har ingen förändring skett.
- Enligt Mattias Gårdlund är de höga kostnaderna och risken för konkurrensnackdelar huvudskälen till varför svenska slakterier tvekar att införa nya bedövningsmetoder.
- Svenska djurskyddsföreskrifter tillåter endast mekanisk bedövning eller koldioxid, men Jordbruksverket arbetar på nya föreskrifter som kan tillåta inerta gaser från 2026.
Innehåll
Mattias Gårdlund, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket, ändrar sitt uttalande angående slakteriernas intresse för alternativ till koldioxidbedövning efter en nyutkommen studie. Han påstod initialt att slakterierna främst var intresserade av en förbättrad koldioxidbedövning, men förtydligar senare att ingen utfäst sig om konkreta åtgärder, och att en ombyggnad av slakterier för nya bedövningsmetoder är en lång och kostsam process. Situationen skärper konflikten kring svensk djurskyddslagstiftning, som tillåter de plågsamma koldioxidmetoderna men ännu inte inerta gaser, trots att EU:s förordningar nämner dessa som ett alternativ sedan 2009. Jordbruksverket arbetar dock med nya föreskrifter som kan tillåta inerta gaser från 2026.