Så påverkar ätstörning långt efter diagnosen
En brittisk studie, publicerad i BMJ Medicine, belyser att ätstörningar leder till långvariga negativa hälsoeffekter, där drabbade personer uppvisar sex…
Sammanfattning
- En brittisk studie i BMJ Medicine visar att ätstörningar orsakar långvariga negativa hälsokonsekvenser.
- Personer med ätstörningsdiagnos löper sex gånger högre risk att drabbas av njursvikt och benskörhet under det första året efter diagnosen.
- Risken för hjärtsvikt samt diabetes typ 1 och 2 var förhöjd under upp till fem år efter diagnos.
- Efter tio år var risken för självmord nästan tre gånger högre bland de diagnostiserade jämfört med personer utan ätstörning.
- Elisabet Wentz, överläkare och professor i psykiatri, understryker vikten av tidig och effektiv hjälp, särskilt för de 60 procent med ospecifik ätstörning som riskerar att missas av specialiserad vård.
- Primärvården har en avgörande roll i både den initiala kontakten och den långsiktiga uppföljningen av patienter med ätstörningar.
Innehåll
En brittisk studie, publicerad i BMJ Medicine, belyser att ätstörningar leder till långvariga negativa hälsoeffekter, där drabbade personer uppvisar sex gånger högre risk för njursvikt och benskörhet under första året efter diagnos. Risken för hjärtsvikt och diabetes typ 1 och 2 förblev förhöjd upp till fem år efter diagnosen, och risken för självmord var nästan tre gånger högre tio år efter diagnos. Elisabet Wentz, överläkare och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, betonar vikten av tidig och adekvat hjälp, särskilt för patienter med ospecificerade ätstörningar som riskerar att missas av specialiserad vård. Primärvårdens roll i uppföljning och initial kontakt med patienter är central för att undvika allvarliga långsiktiga konsekvenser.