DN Debatt. "Det är vi som betalar priset när din matkasse blir billigare"
Regeringens beslut att sänka matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april 2026, i syfte att underlätta för hushållen, kritiseras hårt av företrädare för…
Sammanfattning
- Regeringen sänker matmomsen från 12 % till 6 % den 1 april 2026 för att underlätta för hushållen efter hög inflation.
- En rapport av nationalekonomen Lars Jagrén visar att svenska matpriser steg 24 % 2022–2025, vilket är lägre än EU-snittet på 29,1 %.
- Sänkningen beräknas kosta statskassan 37 miljarder kronor 2026–2027, pengar som Livsmedelsföretagen hellre sett gått till att stärka svensk livsmedelsproduktion långsiktigt.
- Dagligvaruhandeln har meddelat att de inte accepterar prishöjningar från leverantörer under våren 2026, trots att livsmedelsproducenternas kostnader ökar.
- Sju av tio medlemsföretag i Livsmedelsföretagen förväntar sig svårigheter att få igenom nödvändiga leveranspriser under våren 2026.
- De tre största dagligvarukedjorna kontrollerar över 90 % av marknaden, vilket gör många producenter beroende av att acceptera villkoren och riskera att sälja med förlust.
Innehåll
Regeringens beslut att sänka matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april 2026, i syfte att underlätta för hushållen, kritiseras hårt av företrädare för Livsmedelsföretagen. De menar att åtgärden skapar en kedjereaktion där matproducenterna tvingas bära kostnaderna när dagligvaruhandeln vägrar acceptera prishöjningar. Rapporten "Livsmedelspriserna i Sverige – utveckling och nivå 2022–2025" av nationalekonomen Lars Jagrén påvisar att svenska matpriser ökat mindre än EU-snittet och är billigare än i grannländerna, vilket motsäger politikernas bild. Trots att momssänkningen kan stärka köpkraften och öka försäljningen, befarar Livsmedelsföretagen att påtvingade förluster kommer att slå hårt mot en redan ansatt bransch, där 60 procent av deras medlemmar bedömer att det blir svårare att få igenom nödvändiga leveranspriser.