DN Debatt. ”Våra lagar byggs på allt svagare grunder”
Regeringens lagstiftningsprocess kritiseras starkt för att underminera rättssäkerheten och lagarnas kvalitet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och…
Sammanfattning
- Regeringen åsidosätter regeringsformens beredningskrav, vilket leder till sämre lagkvalitet och riskerar att strida mot mänskliga rättigheter.
- Systematiska konsekvensbedömningar av mänskliga rättigheter och diskriminering saknas ofta i nya lagförslag, vilket försvårar identifiering av rättighetskränkningar.
- Utredare tvingas lägga fram förslag som de själva bedömer som olämpliga eller som strider mot grundläggande rättsprinciper, trots gedigna utredningar.
- Regeringen bortser ofta från invändningar från remissinstanser med djup kunskap, även i frågor med långtgående konsekvenser för rättighetsskyddet.
- Ett exempel är förslaget om sänkt straffbarhetsålder, som trots stark kritik från majoriteten av remissinstanserna och experter, ändå drevs igenom med en ännu lägre ålder.
- Helhetssynen är att regeringens agerande urholkar lagstiftningsprocessens integritet och sakkunskap, och hotar Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.
Innehåll
Regeringens lagstiftningsprocess kritiseras starkt för att underminera rättssäkerheten och lagarnas kvalitet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Institutet för mänskliga rättigheter (MR-institutet) varnar för att regeringsformens krav på noggrann beredning och allsidig belysning av lagförslag åsidosätts systematiskt. Detta skapar lagar på allt svagare grunder och riskerar att strida mot Sveriges grundlagar samt internationella konventionsåtaganden gällande mänskliga rättigheter och skydd mot diskriminering. De menar att brister i konsekvensbedömningar och en nonchalant hantering av remissinstansers invändningar urholkar förtroendet för lagstiftningen och dess förmåga att skapa sakligt underbyggda förslag.