Insändare. Bryt techstyrd polarisering med politiska samtal
Åke Hestner, högskoleadjunkt vid Högskolan Dalarna, skriver att techjättarnas algoritmer driver extremistiska åsikter, vilket polariserar samhället och…
Sammanfattning
- Åke Hestner, högskoleadjunkt vid Högskolan Dalarna, belyser hur techjättarnas algoritmer skapar polarisering i det svenska politiska klimatet genom att förstärka extrema ståndpunkter.
- Medielandskapets förändring, där algoritmer bygger filterbubblor, påverkar ungas världsuppfattning och leder till minskad tillit mellan samhällsgrupper.
- Sociala medieföretag har inte bara kommersiella utan även tydliga politiska mål, vilket exempelvis visades under valet 2025 i Tyskland där högerextrema budskap förstärktes.
- Andelen människor som lever i liberala demokratier är endast 12 procent, den lägsta siffran på 50 år, vilket tyder på att medietekniken i stor utsträckning styr medborgarnas samhällssyn.
- Hestner efterlyser nya samtalsformer som främjar tillit och dialog framför traditionella politiska debatter, och nämner SR:s "Krasch eller konsensus" som ett lyckat initiativ.
- Politiker ändrar sitt beteende i offentliga debatter, vilket Hestner menar är ett symptom på att techjättarnas algoritmer påverkar även det svenska politiska samtalet.
Innehåll
Åke Hestner, högskoleadjunkt vid Högskolan Dalarna, skriver att techjättarnas algoritmer driver extremistiska åsikter, vilket polariserar samhället och underminerar demokratin även i Sverige. Han konstaterar att medielandskapet förändrats drastiskt, där filterbubblor och medföjande polarisering ökar till följd av algoritmernas påverkan. Dessutom sprider stora sociala mediebolag politiska budskap, exempelvis under valet i Tyskland 2025, vilket förstärker antidemokratiska agendor. Hestner uppmanar därför till nya samtalsformer som stärker det demokratiska systemet, särskilt inför valåret 2026. Han ser initiativ som SR:s "Krasch eller konsensus" som positiva exempel på tillitsskapande dialoger.