Svensk järnväg är en katastrof – och vi står och tittar på
Sveriges järnvägssystem lider av allvarliga problem med förfall, förseningar och bristande underhåll, vilket en unik sammanslagning av Vägverket och…
Sammanfattning
- Järnvägen förfaller trots att hundratals miljarder kronor har investerats sedan riksdagsbeslutet 1988 att rädda den från förfall.
- Problemen inkluderar försenade tåg, eftersatt underhåll, försenade nya banor och godståg utan tågtider, vilket experter menar beror på missförstådda problemorsaker.
- Sammanslagningen av Vägverket och Banverket till Trafikverket 2010, en internationellt unik lösning, samt bolagiseringen av underhållsverksamheten, har resulterat i kompetensförlust.
- Kostnaderna för planerade investeringar som Västlänken (49 miljarder), Botniabanan (15 miljarder), ny järnväg Göteborg–Borås (58 miljarder) och Ostlänken (över 91 miljarder) skenar, medan tidplaner inte hålls.
- Regeringar har inte hanterat järnvägsinvesteringar långsiktigt och kritik från tågbranschen och Riksrevisionen har ignorerats, vilket underminerar samhällsekonomi, klimat och beredskap.
- Två tågtrafikexperter föreslår en kriskommission med brett mandat att råda Trafikverket och regeringen om kort- och långsiktiga åtgärder för att lösa problemen.
Innehåll
Sveriges järnvägssystem lider av allvarliga problem med förfall, förseningar och bristande underhåll, vilket en unik sammanslagning av Vägverket och Banverket till Trafikverket 2010 samt avsaknad av långsiktig planering har förvärrat. Riksdagsbeslutet från 1988 att rädda järnvägen från förfall har inte burit frukt, trots investeringar på hundratals miljarder kronor, utan har istället lett till kompetensförlust och ineffektiva upphandlingar. Två tågtrafikexperter kräver en kriskommission för att åtgärda situationen, som hotar både samhällsekonomin, klimatarbetet och landets beredskap. De menar att den underliggande utmaningen är att järnvägsanläggningen inte fungerar som den ska.