Fetman ökar i Finland – kan hälsoskatt och reklamförbud vända utvecklingen?
Fetma ökar markant i Finland, från 30 procent till förväntade 40 procent år 2035, vilket kräver omedelbara åtgärder för att vända utvecklingen. Experter…
Sammanfattning
- Andelen finländare med fetma förväntas öka från dagens 30 procent till 40 procent år 2035, enligt Världshälsoorganisationens (WHO) bedömningar, och andelen med svår fetma har mer än fördubblats sedan millennieskiftet.
- Specialistläkare Pia Pajunen vid FPA efterlyser ett nationellt program med både förebyggande åtgärder och förbättrad fetmavård, samt en begränsning av snabbmatsreklam riktad till barn och unga, liknande de regler som införts i Storbritannien.
- Generaldirektör Mika Salminen vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) föreslår en bred hälsoskatt baserad på ingredienser som socker, salt och mättat fett, med nollskatt för frukt och grönt, för att styra konsumtionen och stimulera industriell utveckling av hälsosammare produkter.
- Fetmarelaterade sjukdomar kostar redan nu det finska samhället 3,5 miljarder euro årligen, där förebyggande åtgärder bedöms vara betydligt mer kostnadseffektiva än behandlingar med exempelvis dyra överviktsläkemedel.
- Livsmedelsindustriförbundets direktör Marleena Tanhuanpää kritiserar förslaget om en bred hälsoskatt och menar att den är likvärdig en matskatt som höjer matpriser, kräver stora datasystem och inte garanterar ändrade konsumentval.
Innehåll
Fetma ökar markant i Finland, från 30 procent till förväntade 40 procent år 2035, vilket kräver omedelbara åtgärder för att vända utvecklingen. Experter föreslår införandet av en bred hälsoskatt på ohälsosam mat och restriktioner för reklam riktad till barn och unga, för att främja folkhälsan och minska samhällskostnaderna på 3,5 miljarder euro årligen. Livsmedelsindustrin, representerad av direktör Marleena Tanhuanpää, motsätter sig dock en bred hälsoskatt, då den skulle öka matpriserna och inte nödvändigtvis ändra konsumentbeteenden utan snarare belasta livsmedelsindustrin.