Här är Sveriges undangömda och hemliga krigssedlar
Riksbanken lät under efterkrigstiden trycka upp specialberedskapssedlar till ett värde av 4,3 miljarder kronor, vilket motsvarade den cirkulerande…
Sammanfattning
- Under perioden efter andra världskriget tryckte Riksbanken beredskapssedlar, värda 4,3 miljarder kronor, i hemlighet.
- Beredskapssedlarna i valörerna 5, 10 och 100 kronor förvarades i hemliga valv på sju platser i Sverige.
- Bara ett fåtal personer kände till dessa sedlar, som skulle säkerställa kontantförsörjningen vid krig eller isolation av delar av landet.
- Nazisterna spred falska pundsedlar i Storbritannien under andra världskriget, ett scenario Sverige ville undvika.
- Riksbanken förstörde beredskapssedlarna 1982, efter att de ansetts ha spelat ut sin roll, förutom 3 000 donerade exemplar.
- Riksbanken analyserar nu återigen frågan om beredskapspengar inom ramen för totalförsvarsplaneringen.
Innehåll
Riksbanken lät under efterkrigstiden trycka upp specialberedskapssedlar till ett värde av 4,3 miljarder kronor, vilket motsvarade den cirkulerande sedelmängden, för att säkra kontantförsörjningen vid en eventuell invasion och förhindra fienden från att distribuera falska sedlar, liknande nazisternas agerande under andra världskriget. Dessa 124 miljoner sedlar förvarades i djupa, hemliga valv på sju platser runt om i landet. Frågan om beredskapssedlar har återigen aktualiserats i samband med Riksbankens pågående totalförsvarsplanering, då man utvärderar tidigare strategier och deras relevans. "Pengarna trycktes för att kunna användas i händelse av krig eller om delar av landet isolerades", säger Adrian Törnblom, antikvarie på Ekonomiska museet. År 1982 förstördes merparten av sedlarna, men 3 000 exemplar donerades till museet.