Bönehusens glansdagar är över – men eldsjälarna tror på fortsättning
Österbottens bönehus upplever en nedgång, då färre än hälften av de tidigare 250 bönehusen finns kvar och många har lagts ner eller omvandlats. Denna…
Sammanfattning
- Färre än hälften av Österbottens 250 bönehus är kvar, efter att många lagts ner, rivits eller fått nya funktioner.
- Bönhusen fungerade tidigare som både religiösa samlingsplatser och viktiga sociala mötesplatser i byarna
- Carita Ollqvist betonar Bertby bönehus som en trygghet och social knutpunkt i en by med kraftigt minskad service.
- Karl Granberg köpte en nedlagd baptistkyrka i Västerhanko för att väcka liv i bönhustraditionen och starta församlingsverksamhet.
- Sociologen Kjell Herberts dokumenterar de 250 bönhusen i sin nya bok, där han lyfter fram den rika men ofta bortglömda kulturen.
- Tomas Klemets, pensionerad präst inom Svenska lutherska evangeliföreningen, bedömer att 70-80 procent av de kvarvarande aktiva bönhusen kommer att överleva.
Innehåll
Österbottens bönehus upplever en nedgång, då färre än hälften av de tidigare 250 bönehusen finns kvar och många har lagts ner eller omvandlats. Denna utveckling, belyst i en ny bok av sociologen Kjell Herberts, återspeglar bredare samhällsförändringar och serviceneddragningar i byar. Trots detta håller eldsjälar som Carita Ollqvist i Bertby och Karl Granberg i Västerhanko liv i traditionen genom frivilliga insatser och tron på bönhusens fortsatta sociala och andliga betydelse, även om pensionerade prästen Tomas Klemets bedömer att ytterligare några kommer att stängas men att många ändå kommer att överleva.