Jenny Lindh: Ljudbokens stora – och kontroversiella – fördel
DN:s Jenny Lindh framhåller ljudbokens kontroversiella fördel: möjligheten till multitasking. Hon pekar på textens historiska rötter från 1600-talet, där…
Sammanfattning
- DN:s Jenny Lindh belyser ljudbokens förmåga att möjliggöra multitasking, vilket tillåter "läsning" under andra aktiviteter.
- Lindh ser hur den historiska drömmen om böcker "för öronen" från 1600-talet och 1800-talets "ljudhattar" nu har förverkligats genom ljudboken.
- Hon betonar att ljudboksformatet gör det möjligt att konsumera litteratur samtidigt som man utför tråkiga sysslor, vilket underlättar vardagen.
- Trots en känsla av att behandla litteraturen respektlöst, påminner Lindh om att den historiska efterfrågan på "talking books" indikerar ett långvarigt behov av detta format.
- Cyrano de Bergeracs science fiction-klassiker "Resa till månen" från 1657 skildrade redan idén om bokmanicker gjorda "för öronen".
- Under 1880-talet spelade Thomas Edison in Tennyson-dikter och lanserade konceptet "talking books", särskilt riktat till stressade hushåll.
Innehåll
DN:s Jenny Lindh framhåller ljudbokens kontroversiella fördel: möjligheten till multitasking. Hon pekar på textens historiska rötter från 1600-talet, där visionärer drömde om "böcker för öronen" och 1800-talets "ljudhattar". Lindh menar att ljudboken tillåter konsumenten att läsa samtidigt som andra sysslor utförs, vilket effektiviserar vardagen. Trots viss oro för respektlös behandling av litteratur, har denna dröm om "talking books" funnits länge.