Mattias Dahlström: Så har nazismens estetik använts genom rockhistorien
Mattias Dahlström granskar den omdebatterade boken "This ain’t rock’n’roll" av Daniel Rachel, som utforskar hur nazismens estetik använts inom…
Sammanfattning
- Daniel Rachels bok "This ain’t rock’n’roll" utforskar användningen av nazistisk estetik inom popmusiken, från punk till K-pop och Kanye West.
- Boken undersöker hur artister har uttryckt fascination för nazisternas symboler, kläder och slagord, ofta med motiveringen att det handlar om estetik snarare än ideologi.
- Punken använde flitigt nazistisk symbolik som en provokation mot den äldre generationen, vilket Siouxsie Sioux och Steven Severin exemplifierar.
- Rachel menar att artister som dras till mänsklighetens mörkaste sidor fixerar vid nazismen som det ultimata uttrycket för detta.
- Boken täcker även nutida exempel som Kanye Wests "Heil Hitler" och aningslösa användning av naziförknippad estetik av K-pop-grupper, vilket understryker en ökad risk för historisk okunskap.
- Kanye Wests radikalisering har skett i en hypermedial offentlighet där sociala medier förstärker urspårningar och hans uttalanden reducerar nazismintresset till en modenyck.
Innehåll
Mattias Dahlström granskar den omdebatterade boken "This ain’t rock’n’roll" av Daniel Rachel, som utforskar hur nazismens estetik använts inom populärmusiken. Boken kartlägger artisters fascination för nazistiska symboler och slagord i låttexter, scenshower och intervjuer från punken till dagens K-pop och Kanye West. Rachel analyserar särskilt punkens provokationslusta, där artister som Siouxsie Sioux och Steven Severin använde nazisymboler som ett uppror. Medan punkens kopplingar beskrivs i detalj, får hiphopens antisemitism och nutida exempel som Kanye West och K-pop en mindre djupgående behandling, vilket ändå förstärker bokens slagkraft genom att visa fascismens moderna närvaro.