n'Jonas: När huvudkontoren var identitetssymboler
Sveriges största företag satsade historiskt på grandiosa huvudkontor som symboliserade identitet och framgång, snarare än bara arbetsplatser. Kooperativa…
Sammanfattning
- Svenska huvudkontor, som Kooperativa Förbundets, Ivar Kreugers Tändstickspalats och DN-skrapan, var ursprungligen symboler för företagens identitet och framgång.
- Dessa byggnader ritades ofta av framstående arkitekter som Paul Hedqvist och Ivar Tengbom och fungerade som arkitektoniska landmärken.
- Under 1980- och 1990-talen såldes många av dessa anrika huvudkontor, inklusive Volvos och Trygg-Hansas.
- Volvos VD PG Gyllenhammar lät i början av 1980-talet arkitekten Romaldo Giurgola rita Volvos 12 500 kvadratmeter stora signaturbyggnad, även kallad "Pehrstorp".
- Volvo Cars har nyligen återköpt sitt tidigare huvudkontor "Pehrstorp", vilket kan indikera ett trendbrott.
Innehåll
Sveriges största företag satsade historiskt på grandiosa huvudkontor som symboliserade identitet och framgång, snarare än bara arbetsplatser. Kooperativa Förbundet, Ivar Kreugers Tändstickspalats och DN-skrapan är exempel på sådana ikoner, som ofta ritades av framstående arkitekter. Dessa arkitektoniska landmärken, som en gång var kronjuveler i Sveriges välfärdsbygge, såldes dock i stor utsträckning under 1980- och 90-talen. En möjlig trendvändning kan dock skönjas då Volvo nyligen återköpt sitt tidigare ikoniska huvudkontor på Hisingen, trots att VD:n inte använder det.