Rebecka Kärde: Hos László Krasznahorkai kämpar individen förgäves i ett riggat system
Den ungerske författaren László Krasznahorkai har länge figurerat i spekulationerna kring Nobelpriset i litteratur. Krasznahorkai, som föddes 1954 i…
Sammanfattning
- Krasznahorkais författarskap präglas av krigsskadade europeiska miljöer och människor som strävar efter att motstå övermakten, ofta i form av auktoritära regimer.
- Hans stil innefattar komplex syntax och extremt långa meningar, som i "Herscht 07 769" från 2021, samt karaktäriseras av dysterhet och ensamma karaktärer som i "Satantango" (1985).
- Krasznahorkai delar tematiskt mark med 2023 års Nobelpristagare Jon Fosse, då båda utforskar Samuel Becketts existentiella teman, men Krasznahorkais prosa är mer lik Claude Simons och Thomas Bernhards, och han är även känd för sin humor.
- Hans tidiga romaner, såsom debuten "Satantango" (1985) och "Motståndets melankoli" (1989), speglar efterkrigstidens paranoia och fattigdom i Ungern och skildrar situationer där systemet trumfar individen.
- Krasznahorkais kritik av auktoritära politiska system har gjort honom till en kontroversiell figur i Ungern, där Viktor Orbáns regim 2020 tog bort hans verk från den nationella litteraturkanonen, tillsammans med andra Nobelpristagare som Imre Kertész (2002).
- En god introduktion till hans kosmopolitiska författarskap rekommenderas vara novellsamlingen "Seiobo där nere" (2008), som demonstrerar hans breda beläsenhet och intresse för olika kulturer och konstformer.
Innehåll
Den ungerske författaren László Krasznahorkai har länge figurerat i spekulationerna kring Nobelpriset i litteratur. Krasznahorkai, som föddes 1954 i sydöstra Ungern under kommunistiskt styre, är känd för sina apokalyptiska berättelser med långa meningar. I hans verk möter läsaren ofta ensamma, vindpinade gestalter i dystra miljöer där individen kämpar förgäves mot övermäktiga system. Han har jämförts med författare som Jon Fosse och Thomas Bernhard, och hans humor är en central del av hans författarskap, där skrattet blir ett svar på en absurd värld. Hans kritiska inställning till auktoritära politiska system har gjort honom kontroversiell i hemlandet Ungern, där hans verk plockades bort från den nationella litteraturkanonen 2020.