Recension: I Gryningen fortsätter Henna Johansdotters frihetskämpar slåss mot mordiska tyranner
Henna Johansdotter levererar en nyanserad science fiction-roman som elegant skildrar kampen mellan gott och ont, men med ett stundtals osammanhängande…
Sammanfattning
- Johansdotters lyckas utomordentligt väl med att utforska komplexiteten i begreppen "gott och ont", och visar på nyanserna i en konflikt som kunde ha blivit endimensionell.
- Boken briljerar i sin karaktärsskildring av tonåringen Taalia, som är relaterbar och trovärdig i sina inre konflikter och sin naivitet trots sin roll som "den utvalda".
- Romanen är en fängslande och inspirerande berättelse, speciellt riktad till en yngre publik som uppskattar dystopisk science fiction och hjältar likt de i "Hunger Games" eller "Harry Potter".
- Besvikelser uppstår vid läsningen, då världsbygget upplevs som osammanhängande och förvirrande, särskilt gällande de tekniska koncepten "Sändaren", "Nätverket" och "Signalen" vilket gör att läsaren tappar fokus i att följa handlingen.
- De mellanmänskliga relationerna och karaktärsdjupet utöver Taalia lämnar en del att önska, vilket resulterar i att handlingarna och motiv bakom övriga karaktärer inte håller helt tätt.
- Trots vissa narrativa brister erbjuder "Gryningen" en tankeväckande läsupplevelse idealisk för dig som älskar karaktärsdrivna historier och komplexa moraliska dilemman.
Innehåll
Henna Johansdotter levererar en nyanserad science fiction-roman som elegant skildrar kampen mellan gott och ont, men med ett stundtals osammanhängande världsbygge. Romanen, "Gryningen", är en fristående uppföljare till Johansdotters debutroman från 2019. Läsaren förs in i en framtid där mänsklighetens tyranni hotar de konstgjorda glasbarnen, varelser med mänskliga egenskaper skapade genom artificiell intelligens. Berättelsen följer den 17-åriga Taalia, ett glasbarn, som dras in i en konflikt som sätter hennes egen syn på rättvisa och moral på prov, vilket lyfter fram komplexiteten i att definiera gott och ont i en värld präglad av krig och förtryck. Johansdotter utforskar skickligt de gråzoner som finns mellan svart och vitt, men brister i att ge läsaren en stadig grund i hur romanens teknologiska och sociala ramverk fungerar vilket begränsar engagemanget.