Säverman: Ett sekel svenska synkoper
Säverman beskriver jazzens decennielånga historia i Sverige, från dess entré omkring 1910 till dagens mångfacetterade former och inflytande. Begreppet…
Sammanfattning
- Jazzens rytmiska förnyelse började etableras runt 1910, varpå uttrycket "lägga på en hot" användes av svenska musiker, medan publiken "jazzade".
- Ordet "jazz" gjorde sin första kända entré i DN:s spalter den 2 april 1922 i en vers, och förknippades då med dansstilar som foxtrot och shimmy.
- Jan Bruérs bok "Jazzen i Sverige – de första hundra åren" beskrivs som ett viktigt referensverk som spårar jazzens utveckling från dess tidiga dagar till dagens mångfald av stilar.
- Bruérs verk är rikt på namn, solister, orkestrar och bilder som kartlägger jazzens olika faser, inklusive ragtime, swing, bebop samt "Jazz på svenska" och "Jazz i folkton".
- Svenska jazzmusiker, som Helge Lindberg och karaktärerna "Plutten" och "Smyget Redlig", minns en era där även klädstilen med slips var en del av jazzkulturen.
- Jazzens historia har dokumenterats i tidskrifter som Orkesterjournalen och Estrad, och via radio, vilket understryker dess genomgripande närvaro i svensk kultur.
Innehåll
Säverman beskriver jazzens decennielånga historia i Sverige, från dess entré omkring 1910 till dagens mångfacetterade former och inflytande. Begreppet "jazz" dök upp i DN 1922, då som en dansform utöver vals med "jazza smått" som uttryck. Författaren lyfter fram boken "Jazzen i Sverige – de första hundra åren" av Jan Bruér som ett standardsverk över denna "synkoperade klangvärld", vilken har följt med och utvecklats parallellt med samhället. Boken, som skildrar hundra år av svensk jazzhistorik, dokumenterar en rad musiker och stilar, från ragtime till nutida innovationer.