Därför pratar vissa par bebisspråk med varandra
Många par använder sig av så kallat bebisspråk för att kommunicera, vilket innebär ett långsammare tempo, högre tonläge och utdragna vokaler. Detta kan…
Sammanfattning
- Bebisspråk mellan vuxna kännetecknas av långsammare tempo, högre tonläge och utdragna vokaler, och syftar till att skapa lekfullhet och närhet.
- Fenomenet är nära sammankopplat med anknytning och tillit i nära relationer, där par utforskar exklusiva kommunikationsformer som liknar de mellan föräldrar och små barn.
- Det kan vara läkande för individer som inte fick uttrycka sin barnsliga sida som små, eller ett medvetet sätt att visa sårbarhet i relationen.
- Ömsesidig respekt och samtycke är avgörande för att bebisspråket ska vara positivt; om bara en part gillar det kan det skapa irritation eller en känsla av att bli nedvärderad.
- Bebisspråk kan felaktigt användas som ett försvar för att undvika att prata allvar eller ta ansvar i svåra situationer, vilket kan leda till problem i relationen.
- Även om bebisspråket kan vara ett tecken på trygg anknytning, är det viktigt att paret har andra sätt att visa sårbarhet, och att man inte tar med sig det till intima situationer där vuxendimensionen behövs.
Innehåll
Många par använder sig av så kallat bebisspråk för att kommunicera, vilket innebär ett långsammare tempo, högre tonläge och utdragna vokaler. Detta kan skapa lekfullhet och närhet i relationen, och fungera som ett sätt att bekräfta varandra. Fenomenet är kopplat till anknytning och tillit, där par testar gränser för vad som är acceptabelt i en exklusiv relation, likt ett barn med sin förälder. Sexolog Kalle Norwald menar att det även kan vara läkande för individer som inte fick vara barn i ung ålder, medan psykolog Camilla von Below framhåller att det är ett sätt att signalera sårbarhet och skapa en unik relation. För att bebisspråket ska fungera positivt krävs dock ömsesidig respekt och samtycke från båda parter, annars kan det leda till irritation och problem.