Forskare sågar regeringens klimatmopeder
Sveriges satsning på att kompensera för utsläpp genom elmopeder i Ghana möter skarp kritik från forskare och experter. Projektet, som syftar till att…
Sammanfattning
- Aftonbladets granskning av de svenska klimatmopederna i Ghana avslöjade att en massproduktion inte är igång och att endast fem isärskruvade fordon samt ett skjul hittades där produktion skulle ske.
- Bara sju laddstationer finns i huvudstaden Accra, och 60 procent av elen produceras från fossila bränslen, vilket väcker frågor om mopedernas laddningsmöjligheter och utsläppsminskningar.
- Forskare ifrågasätter om projektet är "additionellt" gällande utsläppsminskningar, då Ghanas regering redan har ett nationellt program för elfordon, och projektets investerare kunde vänta sig god avkastning även utan svenskt stöd.
- Kritiker menar att det svenska bidraget på 109 miljoner kronor subventionerar multinationella bolag som Bolt och Yango, som dessutom har kopplingar till kontroversiella ryska bolag.
- Experter som John Hassler, professor i nationalekonomi, och Wim Carton, forskare vid Lunds universitet, betonar att Sverige måste uppnå klimatneutralitet nationellt och inte genom osäkra klimatkompensationsprojekt utomlands, då dessa sällan är förenliga med Parisavtalets ambitioner.
- Johanna Alkan Olsson och Göran Duus-Otterström är kritiska mot att Sverige satsar på projekt utomlands som forskning pekar på ofta är verkningslösa, istället för att minska egna utsläpp och hjälpa fattigare länder med verklig klimatanpassning.
Innehåll
Sveriges satsning på att kompensera för utsläpp genom elmopeder i Ghana möter skarp kritik från forskare och experter. Projektet, som syftar till att minska koldioxidutsläpp med 250 000 ton, har granskats av Aftonbladet och uppvisar omfattande problem. Sex forskare menar att Sverige inte borde genomföra denna typ av klimatkompensation, och ifrågasätter både dess effektivitet och etiska aspekter. Kritiken rör bland annat bristfällig infrastruktur för laddning, en redan övermättad marknad för gig-arbetare som ska hyra mopederna, samt frågetecken kring vilka som verkligen drar nytta av de svenska klimatpengarna. Dessutom ifrågasätts projektets "additionalitet", det vill säga om utsläppsminskningarna verkligen kan tillskrivas det svenska stödet. Experterna framhåller att Sverige bör fokusera på att minska sina egna utsläpp nationellt istället för att förlita sig på tvivelaktiga projekt utomlands.