Max 11 välfärdsområden – så här skulle experter lösa problemen med vården
En oberoende expertgrupp, anlitad av social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet, har utvärderat vårdreformen och…
Sammanfattning
- Expertgruppen föreslår att antalet välfärdsområden halveras, från nuvarande 21 till 6–11, men regeringen säger nej till detta under innevarande regeringsperiod.
- Utvärderingen visar att tillgången till vårdtjänster är densamma som före reformen, men med stora regionala skillnader, och att personalbristen påverkar tjänsterna negativt.
- Experterna rekommenderar att välfärdsområdena ges två års tilläggstid, fram till 2028, för att balansera sin ekonomi och täcka eventuella underskott.
- Inom hemvården har kundnöjdheten försämrats, med fler som upplever otillräcklig hjälp och lägre trygghet.
- Experterna anser att problemen med finansieringsmodellen måste åtgärdas och föreslår att välfärdsområdena ges beskattningsrätt för att stärka självstyret, vilket regeringen avvisar.
- Rapporten betonar vikten av förbättrat parlamentariskt samarbete för att utveckla vården över valperioderna, ett förslag som oppositionen tidigare framfört.
Innehåll
En oberoende expertgrupp, anlitad av social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet, har utvärderat vårdreformen och presenterar flera åtgärdsförslag. Enligt utvärderingen är tillgången till vårdtjänster på samma nivå som före reformen, men med betydande regionala skillnader. Expertgruppen föreslår att antalet välfärdsområden minskas drastiskt och att finansieringsmodellen ses över. Trots detta har regeringen, genom kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen, avvisat förslag om färre områden och beskattningsrätt för välfärdsområdena under innevarande regeringsperiod. Rapporten understryker vikten av att lösa välfärdsområdenas ekonomiska problem och förbättra det parlamentariska samarbetet för en långsiktig lösning.