Max Hjelm: Det är viktigare för regeringen att politik känns rätt – än att den blir bra
Regeringen bortser systematiskt från expertis och evidens i flera politikområden, som straffmyndighetsålder, uppehållstillstånd och bidragstak, enligt Max…
Sammanfattning
- Regeringen prioriterar signalvärdet i politiken över faktiska konsekvenser, enligt Max Hjelm.
- Både majoriteten av remissinstanser och experter motsatte sig en sänkning av straffbarhetsåldern, men regeringen sänkte den ytterligare utan utredning.
- Historikern Bengt Sandin och kriminologen Magnus Hörnqvist kritiserar det faktum att expertis från forskarhåll ignoreras i politikutvecklingen, vilket förändrar demokratins dynamik.
- Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att primära målet med barnfängelser inte är brottsminskning, en inställning som riskerar att öka kriminaliteten.
- Enligt MR-institutet och Diskrimineringsombudsmannen baseras lagstiftningen på allt lösare grund och saknar ofta systematiska konsekvensbedömningar.
- En traditionell pragmatisk och rationell svensk demokrati, byggd på kompromisser, håller på att ersättas av en "känslokrati" under Tidöregeringen.
Innehåll
Regeringen bortser systematiskt från expertis och evidens i flera politikområden, som straffmyndighetsålder, uppehållstillstånd och bidragstak, enligt Max Hjelm på Dagens Nyheter. Denna kunskapsfientliga hållning innebär att politiska beslut fattas baserade på "känslokrati", där signalvärdet prioriteras över faktiska konsekvenser. Historikern Bengt Sandin och kriminologen Magnus Hörnqvist beskriver detta som en förändring av det demokratiska samhället och universitetens roll, där forskningsresultat ignoreras. Kritiken omfattar även hårdare styrning av utredningar och bristande konsekvensbedömningar, vilket undergräver lagstiftningens grund.