Partier sluter långsiktiga avtal
Svensk politik har präglats av en trend där politiska partier ingår långsiktiga avtal, vilket ifrågasätts som en legitim väg till makten. Dessa avtal, som…
Sammanfattning
- Den svenska riksdagen har sedan flera mandatperioder präglats av långsiktiga avtal.
- Syftet med avtalen har varit att sköra regeringar med stödpartier ska kunna genomföra politiska förslag.
- Kontraktsparlamentarismen har nått en höjdpunkt med Tidöavtalet.
- Konflikten anses stå mellan partieliternas intresse att inteckna framtiden och den demokratiska legitimiteten.
- Partierna tar en mindre legitim genväg till makten i ivern att undvika extraval.
Innehåll
Svensk politik har präglats av en trend där politiska partier ingår långsiktiga avtal, vilket ifrågasätts som en legitim väg till makten. Dessa avtal, som syftar till att möjliggöra politiskt genomförande för sköra regeringar med stödpartier, har utarbetats av partieliter utan större invändningar från oppositionen eller beredningstvånget. Kontraktsparlamentarismen har nått sin kulmen med Tidöavtalet, mellan den borgerliga minoritetsregeringen och Sverigedemokraterna. Kritiker menar att partierna tar en mindre legitim genväg till makten, vilket skapar en konflikt mellan partieliternas maktutövning och demokratisk legitimitet.