Socialstyrelsen: Mer kunskap krävs om klimakteriet
Socialstyrelsen lanserar nationella riktlinjer för klimakteriebesvär, för att förbättra vården för drabbade kvinnor. Sju av tio kvinnor mellan 45 och 60…
Sammanfattning
- Socialstyrelsen har introducerat nationella riktlinjer för att förbättra omhändertagandet av kvinnor med klimakteriebesvär.
- Riktlinjerna syftar till att höja kunskapsnivån i primärvården för att förstå och behandla klimakteriebesvär holistiskt.
- Information om systemisk menopausal hormonell behandling (MHT) blir en viktig del för att lindra symtom och förebygga framtida besvär.
- Många kvinnor upplever dåligt bemötande och bristande omhändertagande från vården gällande klimakteriet, vilket de nya riktlinjerna ska adressera.
- Symtomlindrande effekter av MHT, samt förebyggande av benskörhet, bedöms väga tyngre än risken för bröstcancer.
- Klimakteriet har tidigare varit tabubelagt, vilket bidragit till okunskap hos både kvinnor och vårdpersonal.
Innehåll
Socialstyrelsen lanserar nationella riktlinjer för klimakteriebesvär, för att förbättra vården för drabbade kvinnor. Sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år upplever symtom som vallningar, sömnstörningar och humörsvängningar, men många blir idag förbisedda. De nya riktlinjerna betonar vikten av att höja kunskapsnivån inom primärvården och informera om fördelarna med hormonbehandling. Maja Österlund, projektledare på Socialstyrelsen, framhåller att vården måste kunna ta hand om dessa kvinnor på ett bättre sätt, istället för att bara behandla enskilda symtom. Framförallt lyfter Socialstyrelsen även fram att de symtomlindrande och förebyggande effekterna av hormonbehandling, som minskad risk för benskörhet, väger tyngre än risken för bröstcancer.