Ungas värnplikt ska inte vara ett ekonomiskt straff
Joel Rehn, ledamot i Pliktrådet, kritiserar de låga ersättningsnivåerna för värnpliktiga och menar att de som fullgör sin plikt förlorar över 500 000…
Sammanfattning
- Värnpliktiga förlorar cirka 533 000 kronor i bruttolivsinkomst jämfört med jämnåriga som arbetar eller studerar, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut.
- Regeringen höjer dagersättningen för värnpliktiga till 200 kronor per dag efter årsskiftet, men den faktiska köpkraftsökningen blir endast 7 kronor då 146 kronor från 2017 motsvarar 193 kronor med dagens penningvärde.
- Utredningen Redo! rekommenderar 288 kronor per dag med indexreglering, och Värnpliktskongressen kräver 300 kronor per dag.
- En höjning av dagersättningen till 288 kronor skulle medföra en merkostnad på cirka 670 miljoner kronor årligen vid 8 000 värnpliktiga och 1 miljard kronor vid 12 000 värnpliktiga till 2032.
- Merkostnaden är hanterbar i jämförelse med försvarsbudgeten på 143 miljarder kronor för 2025 eller kostnaden för ett enda JAS 39 Gripen-plan på cirka 800 miljoner.
- Pliktrådets ledamot Joel Rehn menar att det ekonomiska avbräcket riskerar att urholka pliktsystemets legitimitet och sänder fel signaler till de som i framtiden ska riskera sina liv för Sverige.
Innehåll
Joel Rehn, ledamot i Pliktrådet, kritiserar de låga ersättningsnivåerna för värnpliktiga och menar att de som fullgör sin plikt förlorar över 500 000 kronor i livsinkomst jämfört med jämnåriga, vilket skapar ekonomisk orättvisa. Regeringens höjning av dagpenningen från 146 till 200 kronor bedöms som otillräcklig, då den reala ökningen endast blir 7 kronor per dag efter inflation sedan 2017. Rehn anser att frågan handlar om ekonomisk rättvisa och att kostnaden för att införa en rättvisare modell är hanterbar jämfört med försvarsbudgeten.