Vättern: PFAS-halterna minskar – men risker kvarstår
Nya forskarrön från Naturhistoriska riksmuseet indikerar att PFAS-halterna i Vättern har minskat stadigt sedan 2008. Detta trots att halterna generellt…
Sammanfattning
- Naturhistoriska riksmuseets studie visar att PFAS-halterna i Vättern har sjunkit sedan 2008.
- Trots minskningen är PFAS-halterna i Vättern fortsatt högre än i Vänern och Mälaren, troligen på grund av Vätterns långa vattenomsättningstid.
- Röding från Vättern uppvisar fortfarande PFAS-nivåer över vattendirektivets gränsvärde för ett förbjudet PFAS-ämne.
- Studien, initierad av Vattenvårdsförbunden, analyserar PFAS-förekomsten i fisk från Vänern, Vättern och Mälaren.
- Forskare menar att förbud och åtgärder mot PFAS-ämnen har haft en positiv effekt, men att problemet är långt ifrån löst.
- Sedan början av 2000-talet har halterna av PFAS även minskat i Mälaren och Vänern.
Innehåll
Nya forskarrön från Naturhistoriska riksmuseet indikerar att PFAS-halterna i Vättern har minskat stadigt sedan 2008. Detta trots att halterna generellt ligger högre i Vättern jämfört med Vänern och Mälaren, främst på grund av sjöns långa vattenomsättningstid. Studien, som finansierats av Vattenvårdsförbunden, analyserar PFAS-förekomsten i fisk från Sveriges tre största sjöar. Forskarna ser en tydlig effekt av införda åtgärder och förbud mot PFAS-ämnen, även om problematiken kvarstår och kräver fortsatta insatser för att nå en lösning.