Debatt: Aktivitetskravet riskerar att förstärka rundgången – inte skapa fler jobb
Aktivitetskravet, som infördes den 1 juli 2026, syftar till att minska bidragsberoendet genom heltid i arbetsinriktade aktiviteter, men riskerar att…
Sammanfattning
- Aktivitetskravet trädde i kraft 1 juli 2026 med målet att minska bidragsberoende genom heltid i arbetsinriktade aktiviteter.
- Räddningsmissionen och Skyddsvärnet menar att kravet riskerar att förstärka en rundgång om insatserna inte matchar en inkluderande arbetsmarknad.
- Kommuner måste snabbt erbjuda tusentals personer arbetsnära aktiviteter, vilket kräver nära samverkan med civilsamhället då de redan bär stor del av arbetsträning och anställningar med stöd.
- Enligt arbetsgivarorganisationen Fremia har civilsamhället potential att skapa upp till 10 000 nya jobb om förutsättningarna finns.
- Frånvaron av långsiktiga finansieringslösningar till civilsamhället riskerar att leda till kortsiktiga aktiviteter utan verkliga "förflyttningar" till arbete.
- Ida-Lina Frisell Aasland, områdeschef arbetsintegration Räddningsmissionen, och Emelie Heilmann Agervi, verksamhetsutvecklare Räddningsmissionen, understryker att ett heltidskrav kan exkludera personer med komplexa behov.
Innehåll
Aktivitetskravet, som infördes den 1 juli 2026, syftar till att minska bidragsberoendet genom heltid i arbetsinriktade aktiviteter, men riskerar att misslyckas enligt företrädare för Räddningsmissionen och Skyddsvärnet. Kravet befäster en rundgång om insatserna inte matchar arbetsmarknadens behov och civilsamhällets potential att skapa upp till 10 000 nya jobb. Bristen på långsiktig finansiering begränsar civilsamhällets utveckling och flexibilitet, vilket kan leda till "förvaring" snarare än arbete. För en verklig förändring krävs investeringar, samverkan och ett gemensamt ansvar för att inkludera fler på arbetsmarknaden.