EU-domstolen avgör Lexbase GDPR-fråga
EU-domstolen ska den 9 juli pröva om söktjänsten Lexbase strider mot GDPR. En svensk man stämde Lexbase 2024 då hans brottmålsdom varit tillgänglig i 14…
Sammanfattning
- EU:s dataskyddsförordning GDPR tillåter inte företag att skapa privata rättsdatabaser, vilket skapar en konflikt med den svenska grundlagen.
- En svensk man stämde Lexbase 2024 för att hans brottmålsdom varit tillgänglig i 14 år, vilket fick Attunda tingsrätt att söka vägledning från EU-domstolen.
- EU-domstolens generaladvokat har föreslagit att det inte ska vara lagligt för Sverige att ha en juridisk ordning där det enda sättet att slippa få sina brottsdomar sålda är att stämma företagen för förtal.
- Generaladvokaten föreslog även att GDPR bör tolkas så att tjänsterna som säljer domar inte betraktas som journalistik och därmed inte omfattas av GDPR:s journalistiska undantag.
- Söktjänsterna används även i stora kartläggningar och granskningar, exempelvis av gängkriminalitet.
Innehåll
EU-domstolen ska den 9 juli pröva om söktjänsten Lexbase strider mot GDPR. En svensk man stämde Lexbase 2024 då hans brottmålsdom varit tillgänglig i 14 år, varpå Attunda tingsrätt sökte vägledning från EU-domstolen gällande hur GDPR ska tolkas enligt ett förhandsavgörande. Konflikten uppstår då GDPR inte tillåter företag att skapa privata rättsdatabaser, vilket krockar med den svenska yttrandefrihetsgrundlagen som tillåter söktjänster som säljer domar. EU-domstolens generaladvokat har föreslagit att Sverige inte bör tillåta en ordning där enskilda måste stämma företag för att slippa få domar publicerade och att söktjänsterna inte bör undantas GDPR som journalistik. Det återstår att se hur EU-domstolen ställer sig i frågan, vilket kan få stora konsekvenser för liknande söktjänster i Sverige.