Folk och försvar behöver tala mer om kulturens betydelse för beredskapen
Robert Egnell, rektor för Försvarshögskolan, tillsammans med Fransesca Quartey, ordförande för KLYS, Johan Lindholm, ordförande för LO, och Therese…
Sammanfattning
- Företrädare från Försvarshögskolan, KLYS, LO och TCO understryker att en stark kultur stärker Sverige genom gemensamma berättelser, gemenskap och tillit, vilket är avgörande för samhällets beredskap.
- Folk och Försvars konferens i Sälen, som behandlar beredskapsfrågor i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, förbisåg kulturens centrala roll.
- Ukrainas försvar av sin nationella existens med språk och kultur belyser hur systematiska försök att utplåna kulturarv syftar till att förgöra ett samhälle.
- Kulturen bidrar med mening och sammanhang i orostider, vilket pandemin visade när den skapade en känsla av gemenskap och normalitet.
- Samhället måste säkra kulturens villkor och samtidigt värna konstnärlig frihet, vilket är en förutsättning för demokratins långsiktiga legitimitet.
- Mjuka maktfaktorer, som Sydkoreas globala genomslag, visar att kultur inte bara växer ur samförstånd utan även ur konflikt och spänning.
Innehåll
Robert Egnell, rektor för Försvarshögskolan, tillsammans med Fransesca Quartey, ordförande för KLYS, Johan Lindholm, ordförande för LO, och Therese Svanström, ordförande för TCO, betonar vikten av kultur för Sveriges beredskap. De menar att gemensamma berättelser skapar gemenskap och tillit, vilka är centrala för samhällets motståndskraft och försvarsvilja. Trots att Folk och Försvars rikskonferens i Sälen fokuserade på trygghet och tillit i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, fick kulturfrågan inte tillräckligt utrymme. Författarna framhåller att Rysslands försök att utplåna Ukrainas kulturarv tydliggör att den som vill krossa ett samhälle börjar med dess berättelser. Kulturen är därmed inte en lyx i fredstider, utan en nödvändig kraft i orostider.