Från hallåman till poddare – orden som radion förde in i svenskan
Radion, som firade 100 år med Sveriges Radio 2024 och Yle 2025, har introducerat en mängd nya ord i svenskan sedan dess begynnelse på 1920-talet. Begrepp…
Sammanfattning
- Radioverksamheten, som firar 100 år med Sveriges Radio och Yle, har berikat svenskan med nya ord sedan 1920-talet.
- Tidiga radiobegrepp inkluderar "rundradio" (från 1922) för offentliga sändningar, samt "hallåman" (1925) och "hallåkvinna" (1950-talet i ordböcker).
- Under 1930- och 1950-talet etablerades ord som "radiohus" (1931), "radioorkester" (1923), "sjörapport" och "radiolyssnare".
- Senare introduktioner inkluderar "ljudtekniker" (1964) och "regionalradio" samt "lyssnarundersökning" på 1970-talet.
- Nya digitala termer som "dab-radio" (1995) och "digitalradio" (2015 i SAOL) tillkom under 1990-talet, liksom "public service" (2006).
- 2015 inkluderades "podd" och "poddradio" i SAOL, och verbet "podda" utvidgade sin betydelse till att även innebära att "utarbeta och sända en podcast".
Innehåll
Radion, som firade 100 år med Sveriges Radio 2024 och Yle 2025, har introducerat en mängd nya ord i svenskan sedan dess begynnelse på 1920-talet. Begrepp som "rundradio" och "hallåman" dök upp tidigt i ordböckerna, med den senare bekräftad 1925. "Hallåkvinna" fanns i texter kort därefter men dröjde till 1950-talet i ordböcker, och "hallåa" fastställdes i SAOL först 1973. Utvecklingen av radioverksamheten ledde till tillkomsten av termer som "radiohus" 1931 och "radiolyssnare" på 1950-talet, medan senare årtionden såg etableringen av ord som "public service" 2006 och "podd" före 2015.