Hur länge ska vi blunda för aborternas medicinska baksidor?
Företrädare från Respekt, Människovärde, Claphaminstitutet och Svenska evangeliska alliansen kritiserar hur abortdebatten i Sverige ignorerar medicinska…
Sammanfattning
- Företrädare för Respekt, Människovärde, Claphaminstitutet och Svenska evangeliska alliansen lyfter fram att abortdebatten i Sverige saknar fokus på medicinska konsekvenser för kvinnor.
- En omfattande kanadensisk studie, som följde över 1,2 miljoner graviditeter, visar att sjukhusinläggningar för psykisk ohälsa och missbruk var dubbelt så hög bland kvinnor som gjort abort mellan 2006 och 2022.
- Den kanadensiska studien är den första som undersöker aborters psykiska påverkan på lång sikt och har kontrollerat för faktorer som ålder, hälsa samt social och ekonomisk status.
- En amerikansk studie från 2017–2023 med 865 727 medicinska aborter rapporterar allvarliga fysiska komplikationer för 11 procent av kvinnorna som använt abortpillret mifepriston, vilket är betydligt högre än tidigare uppgifter.
- Båda studierna har fått begränsad uppmärksamhet i svenska medier, och avfärdats av vissa kritiker, vilket debattörerna menar är del av en bredare problematik där abortindustrins intressen påverkat rapporteringen.
Innehåll
Företrädare från Respekt, Människovärde, Claphaminstitutet och Svenska evangeliska alliansen kritiserar hur abortdebatten i Sverige ignorerar medicinska baksidor. De påpekar att en stor kanadensisk studie visar en kraftig ökning av psykisk ohälsa, missbruk och självmordsförsök bland kvinnor efter abort, jämfört med de som fött barn. Dessutom belyser de en amerikansk studie som indikerar att svåra fysiska komplikationer vid medicinska aborter med mifepriston kan vara så höga som 11 procent, snarare än de tidigare angivna 0,5 procenten. Debattörerna menar att dessa forskningsresultat borde beaktas av politiker trots abortlagstiftningens starka stöd.