Kräftfisket är godkänt men traditionen hotas.
Årets kräftfiskesäsong har goda förutsättningar med en gynnsam tillväxt för kräftorna. Samtidigt uppges kräftskivan vara hotad, då nya matvanor och…
Sammanfattning
- I Sverige finns två sötvattenskräftarter: den inhemska flodkräftan och signalkräftan.
- Signalkräftan planterades ut under 1960- och 1970-talen för att kompensera för den minskande flodkräftan, men bär på kräftpest utan att själv bli sjuk.
- Patrik Bohman, miljöanalytiker på SLU, anser att signalkräftan var en katastrof för flodkräftan och att illegala utsättningar fortfarande hotar flodkräftbestånden.
- Flodkräftan räknas som akut hotad enligt Artdatabankens rödlista och har färre än 800 bestånd kvar, jämfört med över 10 000 bestånd av signalkräftor.
- Richard Tellström, docent i måltidskunskap, tror att kräftskivan kan försvinna inom två generationer på grund av vegetariska trender och nya preferenser för individualiserade måltider.
Innehåll
Årets kräftfiskesäsong har goda förutsättningar med en gynnsam tillväxt för kräftorna. Samtidigt uppges kräftskivan vara hotad, då nya matvanor och vegetariska trender kan leda till att traditionen försvinner inom två generationer. Ett annat allvarligt hot är den svenska flodkräftan, som är akut hotad med färre än 800 bestånd kvar, främst på grund av signalkräftan som bär på kräftpest. Trots detta rekommenderas fortsatt hållbart fiske av flodkräftor i friska bestånd för att bevara arten.