Kritik mot att dömda personer raderas från polisens dna-register
Kriminalteknikern Dan Lindgren kritiserar lagen om att dömda personers DNA-profiler raderas från polisens register efter tio år, vilket aktualiserats…
Sammanfattning
- Lagen om tio års lagringstid för DNA-profiler för dömda personer i polisens register kritiseras efter mordet i Rönninge.
- Kriminalteknikern Dan Lindgren, som arbetade med Hagamannens fall, anser att tio år är en alldeles för kort tidsperiod.
- Hagamannen fick själv nyligen sin DNA-profil raderad, tio år efter att han frigavs från sitt fängelsestraff.
- Trots invändningar om personlig integritet från forensikern Lars Andersson, menar Lindgren att de som inte planerar att begå brott inte har något att oroa sig för.
- Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bekräftar att regeringen ser över möjligheten att spara DNA-uppgifter längre för de som dömts för allvarliga brott.
- Gripandet av den mordmisstänkte 26-åringen i Rönninge blev möjligt tack vare att hans DNA-profil fortfarande fanns kvar i registret från en tidigare fängelsedom 2019.
Innehåll
Kriminalteknikern Dan Lindgren kritiserar lagen om att dömda personers DNA-profiler raderas från polisens register efter tio år, vilket aktualiserats efter mordet i Rönninge. Han menar att tidsfristen för kort är, samtidigt som justitieminister Gunnar Strömmer indikerar att regeringen överväger att förlänga lagringstiden för allvarliga brott. Lindgren framhåller att raderingen försvårar polisens brottsutredningar avsevärt, särskilt i fall där gärningsmännen begår nya brott efter att ha raderats.