Låt ostronen ta plats i Sveriges livsmedelsstrategi
Svenja Hess, Pierre Ingmarsson från IVL Svenska Miljöinstitutet och Alyssa Joyce, docent i marin bioteknologi vid Göteborgs universitet, framhåller att…
Sammanfattning
- Svenska ostron kan bidra till självförsörjning, klimatomställning och kustekologi men ignoreras i politiken.
- Ostron är en klimatsmart proteinkälla som renar vatten och främjar biologisk mångfald.
- Sverige importerade 314 ton ostron för nästan 25 miljoner kronor under 2023, medan den inhemska produktionen av vilda ostron endast uppgick till 15,7 ton.
- Ostronindustrin hotas av klimatförändringar, parasiten Bonamia ostreae och låg överlevnadsgrad för odlade ostron.
- Ett nationellt förädlingsprogram och forskningssatsningar behövs för att utveckla en motståndskraftig svensk ostronstam.
- För att förverkliga strategins ambitioner om inhemsk matproduktion måste ostronen integreras i livsmedelspolitiken.
Innehåll
Svenja Hess, Pierre Ingmarsson från IVL Svenska Miljöinstitutet och Alyssa Joyce, docent i marin bioteknologi vid Göteborgs universitet, framhåller att svenska ostron kan bidra till flera samhällsnyttor, däribland självförsörjning, klimatomställning och kustekologi, trots att Livsmedelsstrategin 2.0 ignorerar dem. Debattörerna menar att ostron är en av de mest klimatsmarta proteinkällorna som också bidrar till biologisk mångfald och vattenrening. För att stärka svensk livsmedelsproduktion och minska importberoendet, som under 2023 uppgick till 314 ton ostron värda nästan 25 miljoner kronor jämfört med 15,7 ton inhemsk produktion, föreslår debattörerna ett nationellt förädlingsprogram för ostron. Detta program skulle utveckla motståndskraftiga ostronstammar och minska osäkerheter i branschen, som klimatförändringar, sjukdomar och låg överlevnadsgrad vid odling.