Marina Ferhatovic: Biskopsgården är så mycket mer än det vi skriver om
Marina Ferhatovic reflekterar över Biskopsgården, ett område hon en gång bodde i. Hon vill nyansera bilden av platsen, som ofta kopplas till kriminalitet…
Sammanfattning
- Marina Ferhatovic bodde i Biskopsgården i början av 2000-talet och beskriver att hennes vän då upplevde området som farligt.
- Biskopsgården är för Ferhatovic en plats med lekande barn, grönområden och ljumma sommarkvällar, vilket står i kontrast till mediebilden.
- Trots en långvarig gängkonflikt i området, som Ferhatovic nyligen skildrat, upplever hon att vardagen där är oförändrad.
- Hon möter en matbutiksägare som optimerar vattenmelonernas sötma och en rehabiliterad flicka på en läxhjälpsträff som visar framsteg.
- En man hon träffar delar sin barndomsdröm om att bli pilot, vilken har blivit ett varnande exempel för hur man kan glömma storheten i sin vardag.
- Ferhatovic bevittnar en spontan, livsbejakande dans bland kvinnor i Biskopsgården en sen kväll och betonar vikten av att journalistiken speglar mer än bara konflikter.
Innehåll
Marina Ferhatovic reflekterar över Biskopsgården, ett område hon en gång bodde i. Hon vill nyansera bilden av platsen, som ofta kopplas till kriminalitet och gängkonflikter, något hon och hennes kollegor nyligen rapporterat om. Ferhatovic beskriver istället en livlig vardag med barnlek, grönområden, engagerade butiksägare och läxhjälp, samt spontana danskvällar bland kvinnor. Hon uttrycker en önskan att journalistiken även ska skildra dessa positiva sidor, som hon menar är en del av områdets sanna karaktär, snarare än att enbart fokusera på problem.