Ny lag kortar väntetiden att byta juridiskt kön: ”Allt undvikande av lidande är bra”
En ny könstillhörighetslag, införd i somras, kortar väntetiden för att ändra juridiskt kön genom att separera den juridiska processen från medicinska…
Sammanfattning
- Nya könstillhörighetslagen, införd i somras, separerar juridisk process från medicinsk vård för könsbyte, vilket kortar väntetiderna.
- Den gamla lagen från 1972 krävde att den som bytte juridiskt kön först genomgick medicinsk transition, inklusive hormonbehandling och kirurgi.
- Ada genomgick en fem år lång process under föregående lagverk som inkluderade diagnos av könsdysfori, hormonbehandlingar och två operationer innan hon kunde få sitt juridiska kön ändrat.
- Medicinska krav har borttagits för att ändra juridiskt kön, och åldersgränsen har sänkts till 16 år, vilket också möjliggör för ickebinära att ansöka.
- Pär Ödman från Socialstyrelsen bekräftar att den nya lagen innebär enklare processer för sökande då långa medicinska utredningar inte längre krävs.
- Den största skillnaden med det ändrade juridiska könet är, enligt Ada, känslan av att "samhället bekräftar mig som jag är" via byråkratisk och laglig väg.
Innehåll
En ny könstillhörighetslag, införd i somras, kortar väntetiden för att ändra juridiskt kön genom att separera den juridiska processen från medicinska krav. Ada, som genomgick en fem år lång transition med operationer, hormon- och laserbehandling, upplevde en påfrestande väntan under den gamla lagen som krävde medicinsk transition. Pär Ödman, rättschef på Socialstyrelsen, bekräftar att den nya lagen förenklar processen då den inte längre kräver fleråriga utredningar inom hälso- och sjukvården, vilket minskar lidandet för de ansökande. Ada betonar att det juridiska könsbytet ger en känsla av att "samhället ser mig som den jag är", trots att det inte medför omedelbar skillnad för omgivningen.