Svenskarnas fula ordvanor ska kartläggas: ”Nya svordomar har kommit”
Umeå universitet startar en ny studie för att kartlägga svenskarnas svordomar, lett av språkvetaren Hanna Söderlund. Forskningen ska undersöka hur…
Sammanfattning
- Umeå universitet inleder en studie om svenskarnas svordomar för att undersöka förändringar över tid.
- Språkvetaren Hanna Söderlund leder studien och betonar att svordomar speglar samhällets tabun och normer.
- Söderlund menar att acceptansen för svordomar ökat de senaste 30–40 åren och att nya uttryck, inklusive lånord, har tillkommit.
- Studien ifrågasätter myten om att svärande skulle tyda på dåligt ordförråd, snarare tvärtom.
- Svordomar med koppling till kroppsdelar har blivit vanligare de senaste tio åren och har en polariserande effekt.
- Svärande varierar starkt beroende på individ, situation och om barn är närvarande.
Innehåll
Umeå universitet startar en ny studie för att kartlägga svenskarnas svordomar, lett av språkvetaren Hanna Söderlund. Forskningen ska undersöka hur svärandet har förändrats under de senaste 30 åren och om attityden till svordomar blivit mer accepterande. Söderlund anser att nya svordomar, inklusive lånord, har berikat svenskans "svordomsutbud" och att svärande inte indikerar bristande ordförråd, utan snarare ett rikt sådant. Studien belyser även hur svordomar med koppling till kroppsdelar blivit vanligare, vilket delar samhället i två läger.