Sverige har fortfarande inte några attackdrönare
Sverige har storsatsat på spaningsdrönare och ökat antalet från tiotal till tusental på kort tid. Trots detta saknas fortfarande beväpnade attackdrönare i…
Sammanfattning
- Sverige har snabbt ökat antalet spaningsdrönare från tiotal till tusental, men saknar fortfarande beväpnade attackdrönare.
- FOI har utvecklat en automatisk "klicka och glöm"-drönare som kan utföra uppdrag utan nya instruktioner, resistent mot störning.
- Utvecklingen av autonoma vapensystem skapar folkrättsliga utmaningar kring ansvar och mänskligt beslutsfattande i stridssituationer.
- Försvarsmakten, FMV och FOI samarbetar intensivt för att snabbutveckla drönare och motmedel på grund av den accelererande tekniska utvecklingen.
- Erfarenheter från Ukrainakriget visar att drönare nu är avgörande i modern krigföring och orsakar en stor del av förluster bland soldater.
- Försvarsmakten utvärderar aktivt olika modeller av beväpnade drönare, inklusive FPV-drönare, för eventuellt införande i de svenska krigsförbanden.
Innehåll
Sverige har storsatsat på spaningsdrönare och ökat antalet från tiotal till tusental på kort tid. Trots detta saknas fortfarande beväpnade attackdrönare i Försvarsmakten. Samtidigt pågår en snabb utveckling av autonoma och "klicka och glöm"-drönare, vilket väcker frågor kring folkrätten och ansvarsfördelning. Försvarsmaktens drönarcentrum utvärderar nu olika modeller för beväpnade drönare, inklusive FPV-drönare, inspirerade av erfarenheter från Ukraina där drönare har revolutionerat krigföringen och blivit avgörande för slagfältets utgång. Den snabba teknikutvecklingen driver Försvarsmakten, FMV och FOI till nära samarbete för att snabbutveckla drönare och motmedel.