Värmlänningar oroar sig för glesbygdens framtid
Boende längs riksväg 62 i norra Värmland känner sig bortglömda inför valet och uttrycker stark oro för glesbygdens framtid. Området, där elevantalet i…
Sammanfattning
- Elevantalet i norra Klarälvdalen har sjunkit med 65 procent på 25 år.
- Rektorn Madelene Cicek arbetar vid bygdens två sista kvarvarande skolor i norra Klarälvdalen.
- David Jonasson, som kör skogsmaskin, är orolig för den ständiga rasrisken på riksväg 62.
- Lovisa Gustavsson, som arbetar i hemtjänsten längs riksväg 62, tror att livet i bygden snart försvinner.
- Trafikverket har ansökt om att bygga erosionsskydd på sju ställen längs riksväg 62 för att skydda mot ras.
- Mark- och miljödomstolen har avvisat Trafikverkets ansökan eftersom de samlade miljöeffekterna inte var tillräckligt utredda.
Innehåll
Boende längs riksväg 62 i norra Värmland känner sig bortglömda inför valet och uttrycker stark oro för glesbygdens framtid. Området, där elevantalet i norra Klarälvdalen minskat med 65 procent på 25 år och endast två skolor återstår, kämpar med vikande service. En ytterligare viktig fråga är den ständiga rasrisken längs riksväg 62. Trafikverket ansökte om att bygga erosionsskydd på sju platser, men Mark- och miljödomstolen avslog ansökan. Anledningen var att de samlade miljöeffekterna i det Natura 2000-skyddade området inte utretts tillräckligt. Detta skapar en osäkerhet kring vägens säkerhet och bygdens framtid.