Chefsekonomerna om tullbeskedet: ”En fråga om tillit till USA”
Donald Trump införde på lördagskvällen tio procentiga strafftullar mot Sverige och flera andra länder, vilka träder i kraft den 1 februari och höjs till…
Sammanfattning
- Donald Trump införde på lördagskvällen 10 procents strafftullar mot Sverige och flera andra länder, gällande från 1 februari och höjs till 25 procent från 1 juni.
- SEB:s chefsekonom Jens Magnusson uttrycker att beskedet indikerar att det "är för optimistiskt att tro att den här tulldiskussionen från förra året på något sätt ska lägga sig i år" och att Trumps utspel är oförutsägbara.
- Jens Magnusson bedömer att tullarna kan bromsa hushållens förväntade lättnad för 2026, trots att han fortfarande ser en positiv tillväxt för svensk ekonomi.
- Kommerskollegiums chefsekonom Per Altenberg menar att den "största konsekvensen blir en fråga om tillit till USA", då handelsavtal är löften om att inte höja tullar.
- Per Altenberg betonar att tullhotet riktas mot enskilda EU-länder men förväntar sig ett solidariskt svar från EU som union.
Innehåll
Donald Trump införde på lördagskvällen tio procentiga strafftullar mot Sverige och flera andra länder, vilka träder i kraft den 1 februari och höjs till 25 procent den 1 juni. SEB:s chefsekonom Jens Magnusson uttrycker besvikelse över beskedet då "tulldiskussionen från förra året på något sätt ska lägga sig i år" och varnar att tullarna är oförutsägbara, även om han bibehåller en positiv syn på Sveriges ekonomiska tillväxt 2026. Kommerskollegiums chefsekonom Per Altenberg betonar att följden inte primärt är ekonomisk, utan snarare en fråga om tillit till USA:s handelsavtal.