Dödläge om omstridd övervakningslag i EU – beslut skjuts upp igen
EU:s medlemsländer står i dödläge gällande den kontroversiella övervakningslagen "Chat control", som syftar till att bekämpa barnövergrepp genom att…
Sammanfattning
- EU-länderna har under tre och ett halvt år misslyckats med att enas om lagen "Chat control", vilken kräver att meddelandetjänster skannar all kommunikation för att hitta material om barnövergrepp.
- Danmarks regering framlade det senaste förslaget, vilket innebär att krypterade meddelanden ska avlyssnas före kryptering, men detta har inte fått tillräckligt stöd från minst 15 länder som representerar 65 procent av befolkningen.
- Sveriges regering, med stöd från M, L, KD och S, förespråkar skanning av alla meddelanden, medan SD, C, V och MP är emot, enligt uppgifter i texten.
- Tyskland, Österrike, Polen, Finland och Nederländerna motsätter sig förslaget med argument som att det utgör massövervakning och kan kränka medborgares integritet, som Polens tidigare justitieminister Tomasz Siemoniak framhöll.
- EU-ministerrådets egna jurister, enligt svensk diplomatpost, har varnat för att generell skanning utan brottsmisstanke strider mot EU-domstolens principer om olaglig massövervakning.
- Kritiker som IT-säkerhetskonsulten Karl Emil Nikka menar att förslaget skapar en säkerhetsrisk genom att bygga in bakdörrar i krypterade tjänster, samt att det kan vara ett steg mot bredare massövervakning.
Innehåll
EU:s medlemsländer står i dödläge gällande den kontroversiella övervakningslagen "Chat control", som syftar till att bekämpa barnövergrepp genom att skanna digital kommunikation. Trots tre och ett halvt års förhandlingar har ingen enighet uppnåtts, och beslutet sköts återigen upp under onsdagskvällen. Sverige, med stöd av en riksdagsmajoritet, förespråkar skanning av alla meddelanden, en position som delas av bland andra Danmark, Ungern, Frankrike och Spanien. Emot förslaget står bland annat Tyskland, Österrike och Polen. Kritikerna varnar för massövervakning utan brottsmisstanke och påpekar att förslaget kan strida mot EU-domstolens tidigare bedömningar. Trots de ständiga bakslagen och juridiska invändningarna fortsätter förespråkarsidan att driva frågan hårt.