Karin Eriksson: Både danska och svenska politiker får vänta på tydligt gettobesked
EU-domstolen ger inga tydliga besked om huruvida den danska gettolagen diskriminerar invånare i utsatta bostadsområden, trots att en generaladvokat…
Sammanfattning
- EU-domstolen avböjer att ge ett tydligt besked om den danska gettolagens diskriminerande karaktär och skickar ärendet tillbaka till Østre Landsret i Danmark för beslut.
- Muhammad Aslam, som stämt den danska staten, uttrycker hopp om att den danska domstolen ska finna lagen diskriminerande och att politiker respekterar detta beslut.
- Den danska gettolagen lanserades 2018 för att bryta utanförskap i utsatta områden och har lett till en minskning av antalet utsatta områden till fem "parallellsamfund" i december.
- Lagen lägger stor vikt vid etnisk sammansättning och kräver att minst hälften av invånarna i ett område ska vara "västerländska" för att undvika åtgärder som rivningsprojekt.
- Trots U-sväng i svensk migrationspolitik och inspirationsresor till Köpenhamn, visar den svenska debatten om integration på stora meningsskiljaktigheter, särskilt gällande "tvångsblandning".
Innehåll
EU-domstolen ger inga tydliga besked om huruvida den danska gettolagen diskriminerar invånare i utsatta bostadsområden, trots att en generaladvokat tidigare bedömt lagen som diskriminerande. Ärendet går nu tillbaka till Østre Landsret i Danmark för slutgiltigt avgörande. Muhammad Aslam, en av dem som stämt danska staten, hoppas att den danska domstolen förklarar lagen diskriminerande och att politiker respekterar beslutet. Detta besked lämnar både danska och svenska politiker i ovisshet angående lagens framtid och hur den påverkar integrationen.