Nestorskrönikan lär oss hur lite vi vet
Nestorskrönikan, en central, nästan unik, källa för proto-rysk och östslavisk historia från cirka 852 till 1117, visar hur begränsad vår kunskap om denna…
Sammanfattning
- Nestorskrönikan är en central skriftlig källa för proto-rysk och östslavisk historia och omfattar åren 852 till 1117.
- Texten, ibland kallad "Primärkrönikan", anses inte vara skriven av Nestor trots sitt namn, eftersom den motsäger andra verk attribuerade till honom.
- Krönikan täcker en 250-årsperiod över ett stort geografiskt område, motsvarande en sida per år i den svenska översättningen, vilket indikerar att mycket information kan saknas.
- Vikingarnas sagor och bysantinska krönikor kompletterar Nestorskrönikan, men de bysantinska fokuserade mest på ruserna när de orsakade problem.
- Nestorskrönikan nämner många folkslag som tjuder, merer och polovtser, varav flera nationer har fallit i glömska.
- Krönikan innehåller legendariska element och positiva skildringar av makthavare som Vladimir Monomachos, vilket ifrågasätter dess objektivitet.
Innehåll
Nestorskrönikan, en central, nästan unik, källa för proto-rysk och östslavisk historia från cirka 852 till 1117, visar hur begränsad vår kunskap om denna period är. Journalisten ville undersöka områdets historia med Nestorskrönikan som källa, men fann dess aktualitet och tillförlitlighet bristfällig gällande nutidens Ukraina. Krönikan, även kallad "Primärkrönikan" då den inte bevisligen skrevs av Nestor, är ensam om att beskriva ett 250-årigt tidsspann över nutida Ukraina, Baltikum och Ryssland med en sida per år. Historikern pekar på texter som Grekiska krönikor, som ofta motsäger Nestorskrönikan om rusernas framgångar.