Olycklig tajming när digerdöden kom till Europa
En ny studie avslöjar hur digerdöden kom till Europa med förödande kraft. Ett vulkanutbrott runt 1345 ledde till extrema väderförhållanden och missväxt i…
Sammanfattning
- Forskare har nu klarat ut hur digerdöden, även kallad svarta döden, tog sig till Europa och spreds med våldsam kraft, enligt en ny studie.
- Ett vulkanutbrott runt 1345 orsakade extremt kalla och blöta förhållanden i södra Europa, vilket ledde till omfattande missväxt och hungersnöd.
- Missväxten tvingade italienska stadsstater som Venedig och Genua att importera stora mängder spannmål från Svartahavsområdet under 1347.
- Spannmålen förde troligen med sig loppor infekterade med pesten från Svartahavsområdet, där bakterien Yersinia pestis etablerats ett decennium tidigare.
- Professor Fredrik Charpentier Ljungqvist menar att tidigare studier inte lyckats klargöra hela kedjan av händelser på samma sätt, speciellt kopplingen mellan extremt väder, missväxt och ökad spannmålsimport.
- Digerdöden drabbade Europa mellan 1347 och 1353, men nya pestepidemier fortsatte att återkomma fram till början av 1700-talet.
Innehåll
En ny studie avslöjar hur digerdöden kom till Europa med förödande kraft. Ett vulkanutbrott runt 1345 ledde till extrema väderförhållanden och missväxt i södra Europa. Detta tvingade italienska stadsstater att importera spannmål från Svartahavsområdet, där pesten funnits ett decennium. De importerade spannmålen förde med sig infekterade loppor, vilket introducerade pesten i Europa. Professor Fredrik Charpentier Ljungqvist bekräftar teorin, men medger att pesten sannolikt nått Europa förr eller senare, "men det kunde ha dröjt några år till".